Fet kost kan ge diabetes enligt Vetenskapsradion

Torill Kornfeldt på Vetenskapsradion har skrivit ett referat av artikel i Nature Medicine. Det handlar om grundforskning på cellulära och genetiska mekanismer som aktiveras av kost med högt fettinnehåll hos försöksdjur, samt bekräftande studier på diabetiker. Slutsatsen från forskarna är att de har identifierat en mekanism som kan bidra till diabetesutveckling.

Fet kost kan ge diabetes - Nyheter från Vetenskapsradion - Vetenskap & miljö | Sveriges Radio

Det är faktiskt bra vetenskapsjournalistik i min smak. Studien är ganska komplicerad och jag har inte läst mer än abstractet då sådan här grundforskning inte intresserar mig så mycket. Möjligen vänder jag mig mot påståendet i referatet att "nu har amerikanska forskare visat att för mycket fett i kosten kan öka risken att drabbas av diabetes"; det är en övertolkning och tillspetsning av grundforskning som doftar en del av kvällstidning, och mycket riktigt vänder sig svenske kollegan i Lund bort från frågan om hur detta bör påverka kostråd osv.

Betyget blir godkänt men inte mer; hopblandningen av (mycket basal) grundforskning och slutsatser som förmodligen är valda för att debattens vågor svallar höga mellan fett- och kolhydratlägren i Sverige är lite onödig, men det framgår tydligt nog att det rör sig om grundforskning.

Mer om Cannabis

Magnus Callmyr har nämnt mig i sin blogg och jag ska förtydliga. Jag noterar att mitt inlägg om cannabisartikeln fått fler träffar redan efter 6 timmar än mina fyra näst mest lästa inlägg tillsammans sedan jag började blogga för ca 7 veckor sedan. Tydligen mer intressant än "vanlig" vetenskapsjournalistik.

1. Det var inte min mening att vara ironisk när jag sammanfattade Lundqvists huvudbudskap. Han beskriver omfattande effekter av cannabis utifrån (förmodligen) sin och andra forskares forskning.

2. Poängen med referensen till Nutt är att just belysa att det finns andra disputerade forskare än Lundqvist som framför åsikter om cannabis i relation till andra droger och kommer till andra slutsatser. Det är inte självklart för mig varför jag ska tro på den ena eller den andra. Nutts konstaterande (framskjuten i abstractet) att det är stötande inkonsekvent att alkohol är lagligt medan cannabis, som troligen inte är ett avsevärt större problem (medveten underdrift från min sida) är klassat som tung narkotika tycker jag är relevant. Man kan dra olika slutsatser; en del kan anföra det som argument för att förbjuda eller på andra sätt kringskära alkohol, andra för att legalisera cannabis. I min vardag som läkare i svensk glesbygd så står alkoholen för den allt annat överskuggande delen av substansrelaterad ohälsa och lidande. Det kanske beror på att cannabis är så ovanligt (som Lundqvist framför), det har jag för dålig överblick för att avgöra.

3. Min blogg handlar just om att betygsätta och värdera vetenskapsjournalistik, inte forskare eller deras forskning. Jag tycker att när en journalist sätter sig tillrätta för att intervjua en forskare om dennes forskning, då blir det vetenskapsjournalistik och då måste journalisten vara beredd att ta till sådana verktyg, dvs själv sätta sig in i studier som hänvisas till, diskutera med andra forskare (helst sådana som framför alternativa åsikter), och syntetisera det hela. Det har inte Johansson i DN gjort, tycker jag. Tvärtom ser artikeln ut som ett inlägg på DN Debatt från en engagerad (och meriterad) forskare inom drogpsykologi. Då hör det hemma där, för som journalistik är det undermåligt.

Jag har inte vare sig avfärdat eller applåderat Lundqvists forskning, eftersom den inte beskrivs alls i artikeln (det framgår inte vad Lundqvist gjort, vad han "bara" tycker, och vad andra gjort) och det inte är mitt intresse i den här bloggen att ifrågasätta forskningsresultaten eller ens hur forskare väljer att framställa sin sak i media; jag är intresserad av hur journalisterna gör sitt jobb med att framställa vetenskap på ett begripligt sätt för en allmänbildad men inte specialintresserad allmänhet.

Min invändning är för övrigt samma som i två tidigare inlägg idag, där Henrik Ennart på SvD fick underkänt för liknande intervjuer med forskare som får lägga ut orden om sin forskning utan att bli ifrågasatta eller hanterade på ett vettigt journalistiskt sätt. Inläggen här och här.

Jag konstaterar däremot att Lundqvist använder sig av ett billigt och ohederligt debattknep när han beskriver alla som har avvikande åsikt från honom i legaliseringsfrågan som "fullständigt okunniga eller ... [med] någon form av vinst av cannabisrökning, känslomässigt eller ekonomiskt". Det påståendet i sig undergräver hans trovärdighet, tycker jag.

Cannabis gör dig känslomässigt urholkad enligt DN

DN gör sig till megafon för en psykolog som heter Thomas Lundqvist som arbetar med och forskar om cannabis i Lund.  Hans uppfattning om cannabis är att det är en mycket skadlig drog (kort sammanfattning) som påverkar brukarnas känslo- och tankeliv på genomgripande och negativa sätt och som till och med hotar vårt demokratiska samhälle.

”Cannabis gör dig känslomässigt urholkad” - DN.SE

Huvudsakligen handlar allt i artikeln--inklusive faktarutan--om Lundqvists uppfattningar.  Han hänvisar ibland till "undersökningar", "forskning" och berättar en stor mängd siffror (99% börjar när de är mellan 14 och 16 år, mer än 90 procent har slutat efter tre år) som visar vissa saker men på ett sådant sätt att det är omöjligt att kontrollera fakta.

Lundqvist kanske har rätt i någon bemärkelse. Han kanske har fel i sina generaliseringar och slutsatser. Jag har i yrkeslivet sett mycket liten mängd cannabis--någon enstaka ung vuxen som provat olika droger och däribland även cannabis och blivit mer eller mindre förgiftad, men inte mer än så--och kan inte uttala mig om det utifrån egen erfarenhet. Däremot har jag sett dokumentär på TV och ögnat igenom intressant artikel i Lancet från några år sedan (Nutt et al, Lancet 2007, Development of a rational scale to assess the harms of drugs of potential misuse) som talar för att det förmodligen inte är en lika farlig drog som t.ex. alkohol i de flesta bemärkelser.

Att brännmärka alla som föreslår en legalisering av cannabis som okunniga eller med ekonomisk vinning av cannabislegalisering är ett fult grepp.

Jag konstaterar också att DN gillar Lundqvist. Redan 2002 skrev en kollega till Astrid Johansson, Malin Nordgren, i stort sett samma intervjutext.

Den här artikeln är nog inte tänkt som vetenskapsjournalistik och man kunde tänka sig att låta den vara utom tävlan vad gäller betygsättning... man kan tänka sig det, men så lätt kommer man inte undan när man intervjuar disputerad forskare om hans älsklingsämne. IG!

Ny ledtråd om Parkinsons sjukdom enligt SvD

Mikaela Åkerman gör vetenskapsjournalistik som jag tycker att den ska se ut, angående grundforskning om äggviteämnen som på något sätt är inblandade i att Parkinsons sjukdom uppstår. Äggviteämnet heter alfa-synuclein och bildar en sorts inlagringar i hjärnan som stör funktionen vid Parkinsons sjukdom och några andra tillstånd.

Ny ledtråd om Parkinsons sjukdom | Inrikes | SvD

Artikeln som är på gång i Nature (förhandspublicerad online) finns som abstract här. Jag har tittat igenom artikeln i helhet men det är tungläst om man inte är proteinkemist (och det är jag alltså inte).

Det är exakt som Åkerman framställer det: mycket intressant grundforskning, förhandspublicerat i världens bästa vetenskapliga tidskrift, med en kommentar från en oberoende forskare och en saklig beskrivning av varför detta är något nytt och vad det möjligen kan ha för implikationer i framtiden. Det enda jag saknar för toppbetyg är en länk, referens eller ens namnet på forskaren på Harvard (Bartels). Som det är nu är det lite jobb för att hitta det med google (typ 30 sekunder men ändå).

VG till Åkerman; bra gjort!

Äldre har ofta brist på D-vitamin enligt SvD

Henrik Ennart på SvD gör en artikelserie om gott åldrande m.m. och har intervjuat en dietist Elisabeth Rothenberg som skrivit vetenskapligt underlag för Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre. Liksom artikeln jag kommenterade nyss ser det här mer ut som veckotidningsjournalistik än vetenskapsdito. Inga referenser, en eminens får uttala sig i svepande ordalag och hänvisa till onämnda studier.

Äldre har ofta brist på D-vitamin | Inrikes | SvD

Det grundläggande påståendet om D-vitaminets viktighet har jag hört nämnas i Sverige sedan ett par år tillbaka och lite längre (ca 3-4 år) i internationella litteraturen. Jag har hört kollegan Mats Humble föreläsa om det och läst en del av vad han skrivit och blivit citerad i olika forum om det. Tonfallet har väckt min skeptiska ådra och inget jag har läst har ännu övertygat mig om att det faktiskt rör sig om ett folkhälsoproblem.  Det som saknas är vettiga interventionsstudier som dokumenterar att tillskott av D-vitamin faktiskt gör någon nytta.

Som vetenskapsjournalistik får dagens alster av Ennart IG. Ingen referens som går att kolla upp, massor med siffror och påståenden som är omöjliga att förhålla sig till ens för en initierad läsare, en svensk eminens som får använda SvD som megafon.

För mycket sömn skadligt enligt SvD

Henrik Ennart på SvD har intervjuat professor Torbjörn Åkerstedt på KI om sömn, utbrändhet, stress m.m., dvs Åkerstedts favoritämnen. Han uttalar sig (liksom då jag hörde honom föreläsa under grundutbildningen) i ganska svepande ordalag om den goda, lagom långa sömnens betydelse för god hälsa och långt liv. Det finns många siffror och hänvisningar till olika studier men det är uttryckt så att det är omöjligt att kolla upp pga otillräckligt angivna referenser.

För mycket sömn skadligt | Inrikes | SvD

Professor Lennart Möller på miljömedicin nämnde under sina ganska trevliga, kåserande föreläsningar för läkarlinjen på kursen om miljömedicin, angående miljö- och hälsolarm samt riskbedömningar att det finns en liten grupp mycket synliga kollegor och forskare i samhället, som trivs i spotlighten och som interagerar på ett sådant sätt med media att de ofta blir tillfrågade när något ska kommenteras. Professor Åkerstedt är en sådan person som ofta syns och hörs när något ska kommenteras som är relaterat till stress och sömn (populära ämnen).

Som vetenskapsjournalistik är dagens alster inte godkänt. Det liknar mer ett veckotidningsreportage, och möjligen är det även det som det är tänkt att vara. Det finns ingen rubrik mer än "inrikes" så det är svårt att avgöra. Ändå är ambitionen tydligt att det ska handla om vetenskapliga rön på något sätt, och då duger det inte.

Referenser saknas, en (svensk) eminens får lägga ut orden utan att bli motsagd, och det "vetenskapliga" förblir höljt i dunkel: vilka är "forskarna" som "misstänker att den uteblivna djupsömnen bidrar till att göra äldre skröpliga"? Vilka är "experterna" som "ansåg att runt åtta timmars sömn var bäst"? Var finns ödmjukheten kring det s.k. ekologiska tankefelet (att medelvärden på befolkningsnivå enkelt medger slutsatser på individnivå)?

Tillägg: Mer av samma problem finns i Ennarts andra artikel i samma serie (om åldrande), men här om D-vitamin.

Svenskt hopp om att stoppa prostatacancer enligt SvD

Mikaela Åkerman har nappat på pressmeddelande från Lunds Universitet och skrivit ett referat.

 

Svenskt hopp om att stoppa prostatacancer | Inrikes | SvD

 

En forskargrupp i Lund som jobbar med prostatacancer och (som det verkar) ganska modern och fin grundforskning om tumörbiologi har publicerat arbete i PLOS One (högstatus-gratistidskrift).

 

Jag har försökt läsa i arbetet men förstår ganska lite ens av abstractet.  Nu är ju inte jag något mått på hur svårläst en artikel är, men jag kan konstatera att detta är grundforskning i ordets rätta bemärkelse.

 

Referatet är godkänt men inte mer; det framgår att det är någon form av grundforskning och att det är många år till detta kan röra sig om läkemedelsbehandling, men artikeln är för lik pressmeddelandet för att detta ska vara så mycket annat än förtäckt reklam för forskargruppen.