Fet kost kan ge diabetes enligt Vetenskapsradion

Torill Kornfeldt på Vetenskapsradion har skrivit ett referat av artikel i Nature Medicine. Det handlar om grundforskning på cellulära och genetiska mekanismer som aktiveras av kost med högt fettinnehåll hos försöksdjur, samt bekräftande studier på diabetiker. Slutsatsen från forskarna är att de har identifierat en mekanism som kan bidra till diabetesutveckling.

Fet kost kan ge diabetes - Nyheter från Vetenskapsradion - Vetenskap & miljö | Sveriges Radio

Det är faktiskt bra vetenskapsjournalistik i min smak. Studien är ganska komplicerad och jag har inte läst mer än abstractet då sådan här grundforskning inte intresserar mig så mycket. Möjligen vänder jag mig mot påståendet i referatet att "nu har amerikanska forskare visat att för mycket fett i kosten kan öka risken att drabbas av diabetes"; det är en övertolkning och tillspetsning av grundforskning som doftar en del av kvällstidning, och mycket riktigt vänder sig svenske kollegan i Lund bort från frågan om hur detta bör påverka kostråd osv.

Betyget blir godkänt men inte mer; hopblandningen av (mycket basal) grundforskning och slutsatser som förmodligen är valda för att debattens vågor svallar höga mellan fett- och kolhydratlägren i Sverige är lite onödig, men det framgår tydligt nog att det rör sig om grundforskning.

Diabetes ökar hjärtsviktsrisk enligt SvD

Michael Nilsson på SvD skrev om en studie från Göteborg som publicerats i Lancet. Diabetes ökar hjärtsviktsrisk | Inrikes | SvD .

Det är ett hyfsat referat men inte mer. Sahlgrenska har skrivit pressmeddelande som finns här. TT nappade och därför finns notiser i GP, SR, TV4, Metro mfl.

På Nilssons referat verkar det som att han läst och förstått innebörden i originalarbetet. Däremot är siffrorna i artikeln så många och så svårbegripliga för en lekman att det inte är bra. Relativa och absoluta risker blandas om vartannat; påståendet om "10-20 gånger större risk" är det sämst underbyggda och får tyvärr framskjuten plats. Den relativa riskökningen om fyra gånger för patienter med sämst metabol kontroll är inte så intressant för en lekman; att man "insjuknar 20 år tidigare än en frisk person" är en språklig och logisk kullerbytta som kanske är okej men som är ytterligt svårvärderad.

Den aktuella studien handlar ju inte om en uppföljning av hur det går för dem som får hjärtsvikt (vilket även Rosengren nämner) men allvaret i diagnosen påtalas (som hjärtsviktsläkare är jag benägen att tycka att det är bra).

Resultaten i studien är inte överraskande för någon (?) och inte revolutionerande; jag tittade i europeiska kardiologförbundets hjärtsviktsriktlinjer  och där hittar man referens 177, MacDonald et al 2008 Eur Heart J som är en översiktsartikel kring diabetes och hjärtsvikt och vad som med rätta kan kallas bidirektionella samband. De beskriver kunskapen om förstagångssjuknande i hjärtsvikt för diabetes med följande ord: "Diabetics are frequently hospitalized for HF. In an American cohort
of 48 000 diabetic patients, incidence of hospitalization due to HF
was 4.5 vs. 9.2/1000 person-years for those with an HbA1c ,7
and .10%, respectively". Den referensen, Iribarren et al Circ 2001, handlar huvudsakligen om typ 2-diabetes. Nyheten i göteborgsstudien handlar om att det rör sig om en ovanligt stor studie av en kohort med bara (?) typ 1-diabetes.

Göteborgsstudien är bra, mycket bra, såvitt jag kan se (nästan allt som hittar in i Lancet är välpolerat); jag noterar i tabellen att 5% av patienterna hade etablerad kranskärlssjukdom vid studiens början vilket gör det ännu mindre överraskande att 3% sjuknade i hjärtsvikt på en tioårsperiod.

Nu ska jag ju inte skryta med göteborgska författare, det är inte syftet med den här bloggen; poängen handlar om journalistik. Nilsson på SvD har som sagt huvudsakligen beskrivit studien på ett ok sätt; det saknas däremot länk till artikeln (eller abstract) på hemsidan, ingen utomstående får kommentera eller sätta det hela i ett sammanhang av tidigare kunskap osv, och dödssynden är att låta artikelförfattarna själva lägga ut orden om studiens betydelse och förträfflighet (även om de har bra på fötterna som i detta fall). Spekulationerna om screening för hjärtsvikt hos diabetiker nämndes redan 2007 i MacDonald (länk ovan) och vi får väl se vad som blir av detta.

En bisak är att jag är försiktigt skeptisk till påståenden om "guldgruvan" som är kvalitetsregister.  Den här eleganta studien använder diabetesregistret på ett smart sätt, måste jag tillstå.

Nilsson får godkänt betyg men inte mer.

Extremdiet kan bota diabetes enligt DN

DN satte stark rubrik, Extremdiet kan bota typ 2-diabetes , men den lilla studien, gratis tillgänglig på SpringerLink, tar inte ut svängarna fullt så långt. Det rör sig om en fallserie där man bjudit in 15 överviktiga patienter med typ 2-diabetes sedan upp till 4 år som ännu inte insulinbehandlades, varav 11 fullföljde dietprogrammet och analyserades (även om bortfallet vid slutliga analyserna var ännu lite större).

Det man dokumenterade var att med en extrem lågenergidiet (som liknar tillståndet efter flera typer av fetmakirurgi) så kan man uppnå en dramatisk viktnedgång (i genomsnitt 15 kg på 8 veckor) och likaledes dramatisk förbättring av mått på biologiska avvikelser vid typ 2-diabetes.

Jag stör mig som ofta på en överanvändning (här en exklusiv användning) av måttet SE (standardfel) även på platser där det är självklart att det meningsbärande begreppet vore standardavvikelse eller range, t.ex. för att beskriva åldern på patienterna som studerades "ålder 49.5 +- 2.5 år". Det spelar förstås ingen roll för tolkningen av resultaten men inger misstanke om att författarna inte förstår ganska enkla statistiska begrepp, vilket är besvärande.

DN har refererat en intervju med en patient som sägs ska ha varit en av studiepatienterna, en Mr. Parmley. Man kan notera att han sägs ha haft diabetesmediciner i 6 år innan studien och att han idag är 67 år, vilket gör att han inte kan ha inkluderats i studien med de inklusionskritierier man publicerat. Vidare låter man en av huvudförfattarna, professor Taylor, komma till tals och lägga ut orden om hur viktig studien är. Man citerar även en representant för organisationen Diabetes UK som varit med och finansierat studien.

Min läsning av detta är att nyhetsvärdet i den nya studien är högst måttligt eftersom liknande har belagts i studier av diabetiker som fetmaopererats och därmed svultit sig. Det rör sig om en okontrollerad fallserie där man enbart angett utfallet för de 11 av 15 patienter som följde protokollet och dieten, där 7 av 11 (egentligen 15) inte längre uppfyllde kriterierna för diabetes efter 8 veckor. Det är möjligt att det finns något nytt i magnetkameraundersökningarna av bukspottskörtel och lever, men det är mekanismforskning som inte har något särskilt att tillföra för klinisk verksamhet i nuläget. Hur man varaktigt skall hjälpa det stora flertalet patienter med diabetes och övervikt till en bättre hälsa ger den här studien inget intressant svar på.

DN har inte uppfattat att detta rör sig om grundforskning med måttligt nyhetsvärde, man har okritiskt låtit en studiedeltagare som svarat på behandlingen, en artikelförfattare och en finansiär värdera resultaten, och man har inte låtit någon utomstående kommentera resultaten. Man har inte heller länkat till artikeln som finns tillgänglig gratis på internet. Jag har inte kalibrerat min poängbedömning ännu men jag ger DN:s artikel betyget IG.