Kroppens egen medicin kan bota KOL enligt SVT Vetenskap

Linus Brohult har skrivit ett referat av ett referat som finns i hjärt-lungfondens tidning. Docent Arne Egesten som är lungläkare i Lund driver forskning på immunförsvar och KOL och beskriver preliminära data kring ett ämne, "midkine" som har antibakteriella egenskaper och som verkar finnas mer eller mindre av och som kanske har samband med varför vissa får KOL. Han beskriver på ett sakligt sätt att det rör sig om 10+ år innan detta kan tänkas bli ett läkemedel (till detta måste man tillägga brasklappen om hur svårt och dyrt det är att få något från grundforskning till läkemedelsförsäljning och hur många spår som aldrig blir något av).

Kroppens egen medicin kan bota KOL - vetenskap | svt.se

Detta är kul nya spår i forskningen men nyckelproblemet är att det inte ens är publicerat och granskat av andra forskare; oavsett hur välmenande och trovärdig forskaren är så bör vetenskapsjournalistikens inställning vara att inte skriva om det. Påståendet att denna nya grundforskning "kan bota KOL" är larvigt onyanserat och sänker också artikeln. Ingen utomstående kommenterar, ansvarig forskare lägger ut texten på ett sätt som är omöjligt att skilja från framgångsrik marknadsföring och sökande efter ytterligare resurser till forskning (begripligt och nödvändigt för enskilda forskare, men något som man förväntas genomskåda som vetenskapsjournalist), och data är som sagt opublicerade och omöjliga att granska. Lovande spår i forskning finns på universitet och högskolor runt om i världen och man gör egentligen ingen en tjänst genom att sätta lampan på just den som råkar ha Hjärt-Lungfondens favör (utom den enskilda forskargruppen och Hjärt-Lungfonden, förstås, men det är väl inte syftet med public service-vetenskapsredaktioner?).

Självklart underkänt.

Morgoncigaretten är mest cancerframkallande enligt SVT

Linus Brohult på SVT har gjort reportage som t.o.m. kom på Rapport på kvällen, angående en förhandspublicerad artikel i tidskriften Cancer--det finns en länk till en helt annan studie av samma författare (dr Muscat) på hemsidan, dessutom till en annan tidskrift, vilket dokumenterar ganska väl att den gode Brohult förmodligen inte läst originalartikeln (finns här) utan något av de många engelskspråkiga referaten på internet, t.ex. här.

Morgoncigaretten är mest cancerframkallande - vetenskap | svt.se

Så ingen poäng avseende länk/referens; snarast minuspoäng eftersom det var fel länk som angavs vilket enbart förvirrar en intresserad surfare.

En författare får uttala sig om hur viktiga resultaten är, det är minus.

Ingen utomstående uttalar sig, inga poäng där heller.

Beskrivningen av metoden då?  Nå, en bra första fråga är vad "Cancer" är för tidskrift.... det låter ju bra, ungefär som "Nature", "Science", "Blood", "Brain" osv... men det är inte bra, utan visar sig vara division 4-tidskrift inom onkologin.  Inte ens topp 40 inom onkologin.  Då undrar vän av ordning vad som är fel på den här "jättestudien"....

Till att börja med är det jättegamla data; det är en fallserie med dels öron-näsa-halscancer från 1985 till 1991 (endast kirurgiska fall), dels lungcancerfall från 1977 till 1999. Kontrollerna var rökare utan lungcancer (men med andra sjukdomar) som var inbjudna från samma mottagning, vilket är knepigt--det är t.o.m. så att man kan fundera på hur man rafsat ihop sina kontroller (det verkar finnas en betydligt större pool som man plockat matchade rökare ur).  Det fanns en överrepresentation av mer höggradigt tobaksberoende i lungcancergruppen (73% rökte inom 30 minuter, 88% inom en timme, jämfört med 50% respektive 71% i kontrollgruppen), som kvarstod efter korrektion för antal cigaretter rökta. Egentligen är detta hela studien (med motsvarande resultat för önh-cancer).

Min tolkning (vilken har ganska gott stöd i diskussionsdelen i artiklarna, men saknas i rapporteringen i Rapport) är att det hela låter sig lätt förklaras av att mer höggradigt beroende rökare suger i sig mer av varje cigarett (djupare halsbloss, mer rökt av varje cigg). En kul beräkning som jag inte tänker roa mig med är att skatta hur mycket "giftigare" cigaretterna är för höggradigt beroende rökare än för låggradigt beroende diton (gissningsvis inte så mycket farligare, kanske 10 år med höggradigt beroende rökning motsvarar 12-15 år med låggradigt beroende, med samma cigarettförbrukning, s.k. pack years).

Medielogiken gjorde det här till en självklar nyhet i Sverige: ju mer stötande rökbeteende, desto större risk för cancer... säkert känns det t.o.m. tilltalande för rökavvänjare m.fl. att peka på den här sortens data i skrämselsyfte. Vällovligt men jag gillar inte att skrämmas, särskilt inte med skitstudier.

Faktum kvarstår dock: det är inte en särskilt bra eller intressant studie--metoddelen, särskilt vad gäller val av kontroller, är svajig, och data är jättegamla. Påståendet att man "från vårdens sida får det lättare att identifiera rökare som har en särskilt hög risk att utveckla cancer" är kryptiskt.

Betyg då... eftersom jag inte tycker att studien handlar om huruvida "cigarettrökning direkt på morgonen är mer cancerframkallande än annan rökning" utan om att det är vanligare med mer höggradigt tobaksberoende hos rökare som får cancer än hos rökare som inte får cancer så får inte ens huvudbudskapet godkänt. Övriga punkter med länk (felaktig), författarkommentar (skryt), avsaknad av oberoende kommentator sänker också. IG såklart.

Spädbarn får skadliga mängder salt enligt SVT Vetenskap

Linus Brohult på SVT Vetenskap skriver att spädbarn får skadliga mängder salt.

"En ny europeisk studie visar att 70 procent av våra spädbarn får i sig för mycket salt." står det med feta svarta bokstäver. En oförsiktig läsare/tittare kanske tror att det är "sant" i någon vanlig mening.

Uppslaget till nyheten kanske kom härifrån.

Det är inte vetenskap med ett stort nyhetsvärde, vilket förklarar att det publiceras i en division 2-3-tidskrift; problemet är uppenbart från abstractet: det handlar om barn födda 1991 till 1992, och utgår från intervjuer och dietistfältarbete utfört 1993. Det må vara en europeisk studie, men den utspelar sig i närområdet till staden Avon i England. Det enda som hade gjort detta till jätteintressant aktuell forskning hade varit om man följt upp de aktuella barnen i nutid.

Nyanser i engelsk bebiskosthållning för nästan en generation sedan är faktiskt inte något vi ska ta till intäkt för att "våra" spädbarn får i sig si eller så mycket salt.

Det är en tramsig artikel som förstorats upp bortom all sans i referatet, den enda som får uttala sig (i ett pressmeddelande, som det verkar) är författare (och således självklart partisk till fördel för resultatets innebörd), och det saknas länk till artikeln.

Ingenting att se här. IG till SVT vetenskap.

Uppdaterad artikel från SVT vetenskap om Champix

Läkemedel mot rökning kan ge hjärtinfarkt - vetenskap | svt.se , gårdagens referat av Linus Brohult på Vetenskap SVT av studie i CMAJ, är redigerad och bättre.

Fortfarande framgår inte att det är en metaanalys (eller vad det är). Det finns en länk till studien (bra). Den lustiga felläsningen av författarlistan är justerad (bra). I faktarutan framgår de absoluta siffrorna för hur många som drabbades av allvarliga hjärthändelser. I faktarutan får man intrycket att det rör sig om "en studie" som pågått i ett år; detta är fel. Patienterna behandlades i nästan alla studierna i 12 veckor och följdes i allmänhet upp i 24-26 veckor. I en studie pågick behandlingen i ett år och några (men inte alla) studierna pågick i ett helt år. I några studier fick man inte vara med om man hade någon som helst hjärtkärlsjukdom, men i en del räckte det att man inte haft någon instabil hjärtsjukdom sista månaderna.

Påståendet i ingressen om en "kraftigt förhöjd risk för hjärtinfarkt" kvarstår och är lika fel idag som igår.

Tyvärr, pga ovanstående är det fortfarande inte godkänt. IG idag också.

Läkemedel mot rökning kan ge hjärtinfarkt enligt SVT vetenskap

Linus Brohult på SVT vetenskap skriver om en metaanalys av studier angående Champix, vareniklin. Abstractet till artikeln han hänvisar till finns på CMAJ och jag uppfattar hans referat av artikeln som en ganska abrupt dikeskörning. Han har missförstått vad det är för typ av studie, övertolkat den relativa riskökningen, gjort en lustig felläsning av författarlistan och skrivit en ingress värdig kvällspressen.

Det rör sig alltså om en metaanalys--ungefär sammanräkning med en del speciell statistik--av alla studier som författarna kunnat hitta där Champix (lättare att skriva än substansnamnet) jämförts med placebo, sockerpiller. Man identifierade 14 sådana studier och fann en statistiskt signifikant, kanske kliniskt relevant (min tolkning utifrån konfidensintervallen, mer kommer nedan) ökad förekomst av allvarliga hjärt-kärlhändelser (ischemisk hjärtsjukdom, arytmi, hjärtsvikt, plötslig död, hjärtrelaterad död), från 0,82% i placebogruppen till 1,06% i Champixgruppen.

Påståendet i ingressen att Champix "...rapporteras nu leda till en kraftigt förhöjd risk för hjärtinfarkt" är osakligt och rent felaktigt. Den förhöjda risken, utifrån abstractet till artikeln, rör sig i absoluta tal om 0,24%. Uttryckt som ett konfidensintervall utifrån de relativa risker man angett i abstractet för sitt konfidensintervall (gymnasiematte) så vore det 0,24% (0,07% - 2,22%). Den övre siffran i det konfidensintervallet skulle förmodligen vara kliniskt relevant om den vore sann. Riskökningen är inte kraftig i någon bemärkelse--den är knappt mätbar statistiskt om den skattade riskökningen på 0,24% är i närheten av det "sanna" värdet.

Läser man lite djupare i artikeln (inte mycket, det räcker med att skumma diskussionsdelen) så konstaterar man att författarna själva ser begränsningarna i sin artikel mycket väl. Den begränsas av att hjärthändelser är sällsynta, otillräckligt definierade, svåra att skilja från läkemedelseffekter i vissa fall och av inneboende svårigheter i att slå ihop metodologiskt helt olika studier (olika populationer, olika långa studier, olika upplägg, olika definitioner av hjärthändelser osv) och få en meningsbärande siffra i slutänden.

Författarnas slutsats (i abstract) är rimlig och nyanserad: "Our meta-analysis raises safety concerns about the potential for an increased risk of serious adverse cardiovascular events associated with the use of varenicline among tobacco users".  Det finns skäl att driva vidare forskning i dessa frågor. Jag kan tänka mig att någon som varit huvudman för en av de stora Champix-studierna väljer att göra en 3- eller 5-årsuppföljning och se hur det ser ut in real life; vad har hänt med hjärt-kärlsjuklighet och dödlighet efter några år när man får räkna med hur många som slutat röka osv.

Jag noterar att artikeln publiceras i CMAJ som inte är någon jättetung tidskrift, knappt topp tio bland internmedicin/kardiologitidskrifter. Det är skäl i sig att fundera på hur svarta rubriker man ska sätta (om man inte är kvällstidning, då).

För att gå in på mina vanliga betygskriterier: Man har nästan angett tillräcklig information för att läsarna skall kunna hitta artikeln (nämnt tidskriften vid namn) men inte länkat, ingen poäng där. Man har låtit en huvudförfattare kommentera resultaten vilket regelmässigt är fel. Man har faktiskt låtit en utomstående person (pressansvarig på Socialstyrelsen) säga något men hon citeras inte angående vad den här studien innebär.

Huvudproblemet är dock en fullständig felläsning av studiedesign, resultat och slutsats. Man har misslyckats med att förklara vad en metaanalys är för något och med att sätta storleken på riskökningen i ett sammanhang annat än den relativa riskökningen (som är en nonsens-siffra utan de absoluta talen).

Betyget blir ett självklart IG eftersom ingen som ser eller läser det här inslaget är i närheten av att förstå mer om vare sig hur ny medicinsk kunskap kommer till i allmänhet eller om storleken på eventuella risker med Champix i synnerhet. Tvärtom bidrar den till den felaktiga bilden av vetenskap som en obegriplig process full av revolutioner som kullkastar allt som var sant igår, precis det som vetenskapsjournalisten borde vinnlägga sig om att nyansera.

Den lustiga felläsningen i författarlistan, då? Författaren heter inte Johns Hopkins, det är namnet på hans arbetsplats, tillika ett av USA:s bästa medicinska universitet.

SvD har med en TT-notis som är om möjligt ännu mer obegriplig och som hänvisar till SVT.  DN har ett lite längre TT-klipp som inte heller lyckas förklara vad det handlar om.