Vad som inte stod idag i tidningarna (vad jag sett)

I NEJM, världens bästa allmänna medicintidskrift, publicerades data från ROCKET-AF, en jättestudie på patienter med förmaksflimmer och ytterligare riskfaktor för stroke som slumpades till waran eller rivaroxaban (Xarelto i Sverige). Studien ser ambitiös ut och var upplagd som s.k. non-inferiority-studie, dvs den sökte visa med god nog statistisk marginal att Xarelto inte var sämre än Waran.

Utfallet av studien liknar det i RE-LY som fått mycket press i Sverige tack vare (?) professor Wallentins glada tillrop i media om att "råttgiftet snart är borta". Den nya substansen verkar prestera minst lika bra som Waran.

Jag har inte detaljläst ROCKET ännu men lär få göra det framöver, det är ännu en spelare på banan som säkert kommer att söka indikationen förmaksflimmer närmaste 1-2 åren.

En metodologisk styrka i ROCKET jämfört med i RE-LY var att man faktiskt ansträngde sig (vansinnigt krävande) med att blinda patienterna för vilken behandling de fick; de som fick rivaroxaban fick också komma och ta "låtsas-INR" på en fejkad mätare och fick med sig en ordination hem på hur många "låtsas-Waran" de skulle ta och när de skulle komma för nästa prov... jag vill minnas att RE-COVER hade en liknande (stämmer, abstract här) design; det är ett fruktansvärt arbete att genomföra en sådan studie...

Jag noterar att genomsnittliga TTR (time in therapeutic range) var sämre i ROCKET än i RE-LY (54% jämfört med 62% i RE-LY). Svenska sifforr i ordinationsstödet och kvalitetsregistret Auricula ligger regelmässigt över 70%, ofta nära 75%, vilket talar för att marginalnyttan med den nya produkten i Sverige troligen är mindre än man skulle anta utifrån siffrorna i studien.

Rent praktiskt tror jag att någon av substanserna (dabigatran eller rivaroxaban) kommer att klara sig närmaste åren från oväntade bakslag, och inom en 5-10 år så kommer förmodligen standardbehandling vid många tillstånd som idag kräver Waran att vara något av de nya preparaten. Kul och spännande, något annat tror jag inte någon internist skulle säga!

Tarmsköljning gör mer skada än nytta enligt Vetenskapsradion

Therese Bergstedt på Vetenskapsradion har skrivit ett referat om en nyligt publicerad artikel i Journal of Family Practice (journal of vadå sa du?) angående tarmsköljning, en magnumvariant av lavemang ungefär.

 

Originalartikeln (gratis fulltext här) ser ut ungefär som en artikel i Läkartidningen. Inget ont om det, det har sin roll i det professionella samtalet. Det hela är uppbyggt kring två fallbeskrivningar av patienter som mått dåligt efter tarmsköljning och övergår sedan i en begränsad litteraturgenomgång där man konstaterar en avsaknad av vetenskapliga studier till stöd för någon nytta i naturvetenskaplig mening med tarmsköljning och en del fallrapporter om allvarliga komplikationer, t.o.m. dödsfall, som man kopplat till tarmsköljning. Tydligen ingår ofta olika ämnen i sköljvätskan (kaffe, örter, m.m. nämns) och det kan (föga förvånande) vara skadligt.

 

Tarmsköljning gör mer skada än nytta - Nyheter från Vetenskapsradion - Vetenskap & miljö | Sveriges Radio

 

Jag tror inte att Vetenskapsradion följer Journal of Family Practice slaviskt (det borde de inte göra, den har impact factor 1,3 och är division 5-tidskrift vad gäller originalvetenskap). Jag tror att uppslaget till det här referatet var t.ex. den här sidan på engelska. Det är en kul nyhet; för oss skeptiker som gillar vetenskapsradion så bekräftar det vår bild av komplementärmedicinare som tokiga och livsfarliga, och det är på alla sätt okontroversiellt.

 

Det är däremot inte någon höjdarartikel att koka soppa på; liknar mer ett 6-veckorsprojekt för en läkarkandidat....

 

Journalistiskt är detta helt ok; man har intervjuat en extern expert, bifogat referens, förklarat väl vad allt handlar om. Hade det varit någon nyhet i detta hade det varit nära MVG. Nu blir det bara G i betyg pga det egentligen är en skitartikel (lämpligt uttryck i detta fall).

Ny medicin kan förebygga stroke enligt Expressen

Maria Rydhagen och Sara Lindh på Expressen gör som konkurrenten gjorde förra veckan, en sida med smart marknadsföring av Pradaxa. Boehringer Ingelheim är självklart mycket nöjda.

Ny medicin kan förebygga stroke - Expressen - Nyhetsklipp 2011-08-08 - Retriever

Artikeln är upplagd kring ett patientfall med en kvinna, oklart om hon har förmaksflimmer eller ej, som haft stroke och som fått huvudvärk av Waran (ovanlig biverkan som jag inte känner igen, däremot är det ju vanlig biverkan av ett annat "blodförtunnande", persantin, och man undrar om det rör sig om en hopblandning) samt en intervju med dr Wallentin där han får fortsätta sitt korståg mot Waran och för Pradaxa.

Den här artikeln är exempel på urusel vetenskapsjournalistik och går industrins ärenden helt förbehålls- och till synes tanklöst. Ingen länk eller namn på studien, Wallentin får yttra sig men ingen utomstående får säga något, och beskrivningen av studien med en massa relativa riskreduktioner tagna ur sitt sammanhang ger ett solklart IG. En struken geting hade Expressen satt.

Vad tror jag om Pradaxa, då? Jag tycker att SBU träffat ganska rätt i sin analys och att den stämmer med min läsning av RE-LY: jämfört med svensk (välfungerande) waranbehandling har pradaxa ganska likartad risk/nyttoprofil i genomsnitt, men det finns enskilda patienter för vilka balansen förskjuts åt ena eller andra hållet. Utifrån kostnaden och att mycket av en tänkt minskad waranförbrukning inte går att räkna hem ekonomiskt eftersom det rör sig om fasta kostnader (personal på waranmottagningar) så bör Waran fortsätta vara förstahandspreparat.

Likaså bör vi vara återhållsamma med förskrivning av pradaxa till patienter som inte kan sköta waranbehandling pga bristande följsamhet osv. Vi kommer att registrera patienterna i kvalitetsregistret Auricula så snart det blir möjligt för att övervaka utrullningen av det nya preparatet. Det finns en del kända och säkert en del okända nackdelar med Pradaxa där man kan nämna avsaknad av motgift och avsaknad av rutinprov för att mäta effekten som kända nackdelar. Många nya läkemedel visar sig ha biverkningar eller oönskade effekter som man inte hade en aning om efter en tids användande; pradaxa har några år på nacken och är testat fram och tillbaka i olika scenarion och verkar rätt bra, men vi får väl se.