Vetenskapsradion bjuder på ett osignerat referat av en BMJ-artikel om en koppling mellan användande av antiinflammatoriska läkemedel, sk NSAID och insjuknande i förmaksflimmer. Artikeln i BMJ finns här och en bra ledarkommentar finns här. Det rör sig om en fall-kontrollstudie utifrån diagnosregister och receptregister i Danmark. Enkelt kan man förklara vad forskarna gjort på följande sätt: man har tittat på två grupper, dels sådana som för första gången fått diagnosen förmaksflimmer (eller -fladder), dels en jämnårig grupp friska personer. I båda grupperna har man räknat hur många som haft ett giltigt recept på antiinflammatoriska läkemedel och med hjälp av en del statistik har man räknat ut att det var något vanligare i flimmergruppen att personerna haft ett sådant recept: 9% i flimmergruppen hade ett sådant recept jämfört med 7% i den friska jämförelsegruppen.
Betyder det här att värktabletterna är orsaken till flimmer? Tyvärr är det inte så enkelt. Korrelation och kausalitet är två helt olika saker. Det är inte så svårt att tänka sig följande scenario, vilket även påpekas i ledarkommentaren: någon form av inflammatoriskt tillstånd gör att människor tar värktabletter och dessutom ökar det risken att de får flimmer. Uttryckt ännu enklare: ju sjukare man är, desto större risk att man har ett smärttillstånd som kräver medicinering och desto större risk att man får förmaksflimmer.
I ledarkommentaren nämner man att det finns en tidigare studie kring detta samband; där fann man ett starkare samband vid långvarig användning än vid nystart, tvärtemot i den danska studien. Denna diskrepans mellan de två studierna talar faktiskt mot ett kausalt samband, liksom att det inte gick att läsa ut några distinkta dos-respons-samband i någondera av studierna.
Har vetenskapsradion rätt i sin rubriksättning, då? Det finns faktiskt en epidemiologisk koppling mellan NSAID och stroke beskriven sedan tidigare, se t.ex. här. Däremot ger dagens BMJ-arbete inte alls något ytterligare stöd för det här påståendet. Jag har naturligtvis inget att invända mot att förmaksflimmer är en av de viktigaste riskfaktorerna för stroke på individ- och befolkningsnivå, men just den här studien handlade inte om en koppling mellan NSAID och stroke utan mellan NSAID och förmaksflimmer.
Vad är min slutsats som läkare med intresse för förmaksflimmer och vetenskaplig litteratur? Jag kan skriva under på i stort sett allt i BMJ-ledarkommentaren: redan idag finns starka skäl att vara återhållsam med NSAID till patienter som är äldre, patienter med nedsatt njur- eller hjärtfunktion och patienter med högt blodtryck. Den aktuella studien i BMJ har ingen särskild betydelse för patientvård i nuläget (vilket är sant för det mesta som gäller den här typen av läkemedelsepidemiologi--det är en källa till intressanta hypoteser och kul för mekanismforskare som vill fundera på hur olika saker hänger ihop, men sådana här mycket små riskökningar går sällan att tillämpa på ett särskilt distinkt sätt i klinisk sjukvård).
Betygskriterierna då? Det finns med referens till artikeln vilket är bra. Redogörelsen för vad man gjort i studien är acceptabel även om det varit till nytta med en beskrivning av siffrorna (9% vs 7% som jag skrev ovan) som är begripliga för en intresserad allmänhet. Ingen utomstående person har fått uttala sig om betydelsen av resultaten vilket är mindre bra. Ingen från studien har fått yttra sig vilket är bra. Kopplingen till befintlig kunskap om NSAID eller hur den aktuella studien går att relatera till tidigare forskning på ämnet saknas. Det överordnade kriteriet för god vetenskapsjournalistik, att huvudbudskapet i referatet skall ha stöd i artikeln är dock problemet. Hade man utelämnat kopplingen till stroke så hade det här faktiskt varit godkänt, även om kopplingen till patientvård i nuläget är svag. På grund av rubriksättningen blir det dock en kvällstidningslöpsedel av det hela (hade det stått "Värktabletter kan öka risken för förmaksflimmer" hade det varit jättebra).
IG, således.
Betyder det här att värktabletterna är orsaken till flimmer? Tyvärr är det inte så enkelt. Korrelation och kausalitet är två helt olika saker. Det är inte så svårt att tänka sig följande scenario, vilket även påpekas i ledarkommentaren: någon form av inflammatoriskt tillstånd gör att människor tar värktabletter och dessutom ökar det risken att de får flimmer. Uttryckt ännu enklare: ju sjukare man är, desto större risk att man har ett smärttillstånd som kräver medicinering och desto större risk att man får förmaksflimmer.
I ledarkommentaren nämner man att det finns en tidigare studie kring detta samband; där fann man ett starkare samband vid långvarig användning än vid nystart, tvärtemot i den danska studien. Denna diskrepans mellan de två studierna talar faktiskt mot ett kausalt samband, liksom att det inte gick att läsa ut några distinkta dos-respons-samband i någondera av studierna.
Har vetenskapsradion rätt i sin rubriksättning, då? Det finns faktiskt en epidemiologisk koppling mellan NSAID och stroke beskriven sedan tidigare, se t.ex. här. Däremot ger dagens BMJ-arbete inte alls något ytterligare stöd för det här påståendet. Jag har naturligtvis inget att invända mot att förmaksflimmer är en av de viktigaste riskfaktorerna för stroke på individ- och befolkningsnivå, men just den här studien handlade inte om en koppling mellan NSAID och stroke utan mellan NSAID och förmaksflimmer.
Vad är min slutsats som läkare med intresse för förmaksflimmer och vetenskaplig litteratur? Jag kan skriva under på i stort sett allt i BMJ-ledarkommentaren: redan idag finns starka skäl att vara återhållsam med NSAID till patienter som är äldre, patienter med nedsatt njur- eller hjärtfunktion och patienter med högt blodtryck. Den aktuella studien i BMJ har ingen särskild betydelse för patientvård i nuläget (vilket är sant för det mesta som gäller den här typen av läkemedelsepidemiologi--det är en källa till intressanta hypoteser och kul för mekanismforskare som vill fundera på hur olika saker hänger ihop, men sådana här mycket små riskökningar går sällan att tillämpa på ett särskilt distinkt sätt i klinisk sjukvård).
Betygskriterierna då? Det finns med referens till artikeln vilket är bra. Redogörelsen för vad man gjort i studien är acceptabel även om det varit till nytta med en beskrivning av siffrorna (9% vs 7% som jag skrev ovan) som är begripliga för en intresserad allmänhet. Ingen utomstående person har fått uttala sig om betydelsen av resultaten vilket är mindre bra. Ingen från studien har fått yttra sig vilket är bra. Kopplingen till befintlig kunskap om NSAID eller hur den aktuella studien går att relatera till tidigare forskning på ämnet saknas. Det överordnade kriteriet för god vetenskapsjournalistik, att huvudbudskapet i referatet skall ha stöd i artikeln är dock problemet. Hade man utelämnat kopplingen till stroke så hade det här faktiskt varit godkänt, även om kopplingen till patientvård i nuläget är svag. På grund av rubriksättningen blir det dock en kvällstidningslöpsedel av det hela (hade det stått "Värktabletter kan öka risken för förmaksflimmer" hade det varit jättebra).
IG, således.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar