Kollegan Peter Hallersund skickade till mig sin avhandling och jag har gått igenom och försökt smälta manuskript III och IV.
Sammanfattningsvis tycker jag ungefär som när jag läst kappan; det är kul hypoteser, tankarna om en volymssensor i övre magtarm-kanalen är spännande och helt ny för mig innan jag läst detta.
Några kommentarer till arbete III. Den "representativa kurvan" för urinproduktion hos en person i en av grupperna är inte självklart hur man skall tyda--varför sjunker urinproduktionen initialt hos försökspersonen som fick saltlösning i jejunum? Ytan under kurvan för den personen verkar vara mindre under jejunumkurvan och man undrar vad det betyder. Varför är definitionen av "tid till ökande diures" logisk? Vilka andra sätt att beskriva dessa data skulle ha varit tänkbara?
När jag ser de presenterade siffrorna som karakteriserar de olika patientgrupperna i arbete IV så är det inte så lätt att identifiera nyckelresultatet, att det fanns en kraftigare natriures och diures hos patienterna som genomgick GBP jämfört med de som genomgick VGB/B... tvärtom så verkar dessa fysiologiska (och inom samt mellan individer höggradigt varierande) mått vara tämligen liknande i alla tre grupperna i tabell 1. Det är inte heller självklart att matcha med individer som gått ned lika mycket i vikt som görs i tabell 2 (jag ser att det är där som nyckelfyndet som anförs som stöd för hypotesen kommer ifrån).
Jag saknar en karakteristik av bortfallet från ursprungliga kohorten--hur många urinsamlingar fanns det?
Jag saknar en distinkt beskrivning av hur man gjort "viktnedgångsmatchningen". Det är inte trivialt.
Jag kommer att återvända och se dessa artiklar an när de publiceras.
Lika blodtryckssänkande som medicin - vetenskap | svt.se
Självklart när man läser avhandlingen är att Hallersund fått prova på och lära sig en massa om ett brett spektrum av vetenskapliga metoder--djurförsök, friska försökspersoner, biokemi, histologi, en stor kohort, stor mängd statistik osv.. Precis som en balanserad doktorsavhandling skall vara.
Jag tror inte att SVT vetenskap hade satt någon på att granska de faktiska manuskripten och se där vilket stöd som fanns för påståendena i pressmeddelandet--jag skulle ha valt ett försiktigare (tråkigare) tonfall på referatet än de gjorde och betonat bredden av forskning snarare än att trycka så hårt på den ganska tillspetsade tolkningen av (ännu opublicerade) arbete III och IV.
Tack Peter för att du skickade ett exemplar till mig; grattis till försvaret av avhandlingen och lycka till med forskningen framöver!
Sammanfattningsvis tycker jag ungefär som när jag läst kappan; det är kul hypoteser, tankarna om en volymssensor i övre magtarm-kanalen är spännande och helt ny för mig innan jag läst detta.
Några kommentarer till arbete III. Den "representativa kurvan" för urinproduktion hos en person i en av grupperna är inte självklart hur man skall tyda--varför sjunker urinproduktionen initialt hos försökspersonen som fick saltlösning i jejunum? Ytan under kurvan för den personen verkar vara mindre under jejunumkurvan och man undrar vad det betyder. Varför är definitionen av "tid till ökande diures" logisk? Vilka andra sätt att beskriva dessa data skulle ha varit tänkbara?
När jag ser de presenterade siffrorna som karakteriserar de olika patientgrupperna i arbete IV så är det inte så lätt att identifiera nyckelresultatet, att det fanns en kraftigare natriures och diures hos patienterna som genomgick GBP jämfört med de som genomgick VGB/B... tvärtom så verkar dessa fysiologiska (och inom samt mellan individer höggradigt varierande) mått vara tämligen liknande i alla tre grupperna i tabell 1. Det är inte heller självklart att matcha med individer som gått ned lika mycket i vikt som görs i tabell 2 (jag ser att det är där som nyckelfyndet som anförs som stöd för hypotesen kommer ifrån).
Jag saknar en karakteristik av bortfallet från ursprungliga kohorten--hur många urinsamlingar fanns det?
Jag saknar en distinkt beskrivning av hur man gjort "viktnedgångsmatchningen". Det är inte trivialt.
Jag kommer att återvända och se dessa artiklar an när de publiceras.
Lika blodtryckssänkande som medicin - vetenskap | svt.se
Självklart när man läser avhandlingen är att Hallersund fått prova på och lära sig en massa om ett brett spektrum av vetenskapliga metoder--djurförsök, friska försökspersoner, biokemi, histologi, en stor kohort, stor mängd statistik osv.. Precis som en balanserad doktorsavhandling skall vara.
Jag tror inte att SVT vetenskap hade satt någon på att granska de faktiska manuskripten och se där vilket stöd som fanns för påståendena i pressmeddelandet--jag skulle ha valt ett försiktigare (tråkigare) tonfall på referatet än de gjorde och betonat bredden av forskning snarare än att trycka så hårt på den ganska tillspetsade tolkningen av (ännu opublicerade) arbete III och IV.
Tack Peter för att du skickade ett exemplar till mig; grattis till försvaret av avhandlingen och lycka till med forskningen framöver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar