En anonym reporter på Vetenskapsradion skriver om en studie i science translational medicine (som jag inte ens visste fanns, och som mitt universitetsbibliotek inte prenumererar på). Abstract finns här.
Urintest kan visa risk för prostatacancer - Nyheter från Vetenskapsradion - Vetenskap & miljö | Sveriges Radio
Det rör sig alltså om att man testat en analysmetod ("clinical-grade transcription-mediated amplification assay" för att mäta hur mycket av en särskild gen som fanns uttryckt i urinen hos män (oklart vad de sökte för). Det hävdas i abstract att resultatet på detta test, "TMPRSS2:ERG" gav en merinformation jämfört med "bara" PSA-värden vad gällde att förutse hög eller låg risk för prostatacancer.
Liksom igår har jag känslan att nyheten är hittad på internationella sidor som beskriver vetenskapsnyheter, eftersom det rör sig om en ganska liten tidskrift... jag undrar om reportern verkligen läst något i ursprungsartikeln och tvivlar på det eftersom metoddel osv inte berörs med ett ord i referatet.
En professor Marene Landström är patolog i Umeå, enligt flera artiklar tidigare verksam i Uppsala, och forskar sedan drygt två årtionden på prostatacancer. Hennes intresse för ämnet är säkerligen omfattande, men troligen mer utifrån patologins och laboratoriets horisont. Hennes pressklipp (jag vet ju inte hur mycket hon sa till reportern som klipptes bort) handlar dock uteslutande om den kliniska nyttan.
Det står på många ställen kodord för att detta är mycket tidig kunskap--"kan visa risk", "kan vara mer exakt", "skulle kunna göra", "verkar lovande", "verkar...vara bättre än PSA", "skulle kunna ha stora fördelar".
Det saknas en beskrivning av hur den aktuella studien gått till (ens ungefär hur man gjort) vilket är en brist. Ingen författare får skryta med sina resultat (bra), referens finns (men jag har inte kunnat läsa mer än abstract pga det tydligen inte är någon jättetung tidskrift), men den utomstående experten är inte självklart rätt person att spekulera om den kliniska nyttan--en urolog eller onkolog hade varit mer logisk för att beskriva den tänkbara kliniska nyttan.
Betyget blir godkänt men inte mer utifrån ovanstående. Jag har känslan att många patienter skulle ha svårt att uppfatta kodorden som kvalificerar detta enligt ovan och bara höra att det finns ett test som är bättre än PSA... det är hyfsat men inte en särskilt stor nyhet ännu (vilket framgår av vilken tidskrift det publiceras i)... långt kvar till detta är bevisat nyttigt för miljontals män.
Urintest kan visa risk för prostatacancer - Nyheter från Vetenskapsradion - Vetenskap & miljö | Sveriges Radio
Det rör sig alltså om att man testat en analysmetod ("clinical-grade transcription-mediated amplification assay" för att mäta hur mycket av en särskild gen som fanns uttryckt i urinen hos män (oklart vad de sökte för). Det hävdas i abstract att resultatet på detta test, "TMPRSS2:ERG" gav en merinformation jämfört med "bara" PSA-värden vad gällde att förutse hög eller låg risk för prostatacancer.
Liksom igår har jag känslan att nyheten är hittad på internationella sidor som beskriver vetenskapsnyheter, eftersom det rör sig om en ganska liten tidskrift... jag undrar om reportern verkligen läst något i ursprungsartikeln och tvivlar på det eftersom metoddel osv inte berörs med ett ord i referatet.
En professor Marene Landström är patolog i Umeå, enligt flera artiklar tidigare verksam i Uppsala, och forskar sedan drygt två årtionden på prostatacancer. Hennes intresse för ämnet är säkerligen omfattande, men troligen mer utifrån patologins och laboratoriets horisont. Hennes pressklipp (jag vet ju inte hur mycket hon sa till reportern som klipptes bort) handlar dock uteslutande om den kliniska nyttan.
Det står på många ställen kodord för att detta är mycket tidig kunskap--"kan visa risk", "kan vara mer exakt", "skulle kunna göra", "verkar lovande", "verkar...vara bättre än PSA", "skulle kunna ha stora fördelar".
Det saknas en beskrivning av hur den aktuella studien gått till (ens ungefär hur man gjort) vilket är en brist. Ingen författare får skryta med sina resultat (bra), referens finns (men jag har inte kunnat läsa mer än abstract pga det tydligen inte är någon jättetung tidskrift), men den utomstående experten är inte självklart rätt person att spekulera om den kliniska nyttan--en urolog eller onkolog hade varit mer logisk för att beskriva den tänkbara kliniska nyttan.
Betyget blir godkänt men inte mer utifrån ovanstående. Jag har känslan att många patienter skulle ha svårt att uppfatta kodorden som kvalificerar detta enligt ovan och bara höra att det finns ett test som är bättre än PSA... det är hyfsat men inte en särskilt stor nyhet ännu (vilket framgår av vilken tidskrift det publiceras i)... långt kvar till detta är bevisat nyttigt för miljontals män.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar